Släkt & DNA

Att vi kan använda DNA för släktforskning bygger på att vi ärver allt vårt DNA från våra anfäder och anmödrar enligt särskilda mönster. Det finns tre typer av DNA och här kan du se hur vi ärver var och en av dessa:

Autosomalt DNA

arv-atDNA

Autosomalt DNA utgör 99,5% av allt DNA vi har. Detta DNA ärvs i en slumpmässig blandning 50/50 från båda föräldrarna, som i sin tur ärvt sitt autosomala DNA 50/50 från sina föräldrar o s v. Vi bär alltså på mängder små DNA-bitar från många av våra anfäder och anmödrar. Dock inte från alla, då den slumpmässiga blandningen i varje generation gör att DNA från många anor inte ärvs vidare.

Y-DNA

arv-YDNA

Y-DNA finns bara hos män i den s.k. Y-kromosomen. Y-kromosomen ärvs endast från far till son och Y-DNA blandas därför aldrig med någon annans Y-DNA. Därmed bär varje man på samma Y-DNA som hans raka fädernelinje burit i 1000-tals generationer.

Mitokondrie-DNA

arv-mtDNA

Mitokondrie-DNA, eller mtDNA som det kallas, ärvs enbart från modern. Både kvinnor och män ärver detta DNA, men endast kvinnor för det vidare. Därmed bär varje man och kvinna på samma mtDNA som deras raka mödernelinje burit i 1000-tals generationer.

X-DNA

X-DNA bärs av både kvinnor och män i form av en (män) eller två (kvinnor) X-kromosomer. Mannen ärver sin X-kromosom från modern och kvinnan ärver en X-kromosom från vardera föräldern. X-DNA ärvs enligt ett särskilt (aningen komplicerat) mönster där grundprincipen är att det inte kan ärvas genom två raka generationer män. Det innebär att en man respektive kvinna endast kan ha ärvt sitt X-DNA från någon av de färgade anorna i nedanstående antavla:

xdna-kvinna

xdna-man

Undantag när det gäller X-DNA

I information från testföretagen klassas personer med kromosomuppsättningen XX genomgående som kvinnor och med XY som män. Men verkligheten är inte riktigt så enkel. Ibland stämmer individens könstillhörighet inte överens med uppsättningen av könskromosomer i cellerna. Det finns också personer som föds med en könskromosom för lite eller för mycket. De kan få uppsättningen X, XXY, XYY eller XXYY – eller en extra könskromosom i en del av sina celler, så kallad mosaik. Personer med uppsättningen XXY kan i bland bli fäder. Deras döttrar ärver då den ena av dessa två X-kromosomer, och den kan komma antingen från farfar eller farmor.

X-DNA diagrammen skapade av Blaine Bettinger, The Genetic Genealogíst.
Y-DNA, mtDNA och autosomala diagrammen skapade av Peter Sjölund.